Viruseptin

Istället för förkylning

Lunginflammation och andra följdsjukdomar

Om dina förkylningssymptom förvärras eller du får nya besvär, till exempel feber, när du borde börja känna dig bättre ska du kontakta läkare. Det kan tyda på att du har fått en följdsjukdom som kan kräva behandling med antibiotika och i vissa fall vård på sjukhus. Hos äldre kan influensan ibland komma smygande som en mild infektion, så om du är över 65 år eller tillhör en riskgrupp behöver du vara extra vaksam på dina symptom.

Lunginflammation

En förkylning som förvärras efter fyra till fem dagar och ger feber i kombination med allvarligare symptom i luftvägarna kan ha övergått i lunginflammation. Andfåddhet, värk i bröstet vid djupa andetag och långvarig hosta med missfärgat slem är några vanliga symptom på lunginflammation. Det kan också hända att du får frossa, huvudvärk och större trötthet än normalt. Små barn kan få andra symptom än vuxna, till exempel väsande eller pipande andning, svag, stötande hosta, orkeslöshet, kräkningar och magont.

Lunginflammation är en inflammation i lungorna som drabbar ungefär en procent av Sveriges vuxna befolkning varje år. Oftast är det bakterier som pneumokocker som orsakar lunginflammation, särskilt hos små barn och vuxna över 50 år, men det kan också vara virus som RS-virus eller influensavirus som ligger bakom. Ibland kan en förkylning eller influensa övergå i lunginflammation. Det beror på att förkylnings- eller influensaviruset har skadat slemhinnan i luftvägarna, så att den inte kan stå emot ett bakterieangrepp.

Bakteriell lunginflammation brukar behandlas med antibiotika och går oftast över inom en månad, men för infektioner som orsakas av virus finns idag ingen effektiv behandling. För vissa riskgrupper, till exempel personer med kroniska sjukdomar eller tillfälligt nedsatt immunförsvar, kan en lunginflammation i värsta fall bli livshotande. Om du tiillhör en riskgrupp har du möjlighet att vaccinera dig mot pneumokocker för att minska risken att bli smittad.

Halsfluss

En förkylning som blir sämre i kombination med halsont och svårigheter att svälja kan betyda att du fått halsfluss. Hög feber, huvudvärk och svullna och ömma lymfkörtlar är andra vanliga symptom på halsfluss.

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som oftast orsakas av en streptokockbakterie, men även kan orsakas av virus. Sjukdomen är särskilt vanligt bland barn och ungdomar och kan spridas snabbt bland barngrupper i förskola och skola. Halsfluss kan gå över av sig själv men kan behandlas med antibiotika om det är bakterier som är orsaken och du har allvarliga besvär.

Bihåleinflammation

Ibland kan förkylningsvirus sprida sig från näsans slemhinna till bihålornas slemhinna, där de orsakar en bihåleinflammation. Det brukar visa sig genom att du får ont i kinderna eller pannan, snuva som rinner bakåt, sämre luktsinne eller känner ett tryck mot tänderna i överkäken. Ofta är symptomen värre på ena sidan.

Bihåleinflammation kan lindras genom nässköljning och avsvällande nässprej och försvinner oftast av sig själv. Svårare fall kan dock kräva behandling med nasala steroider eller antibiotika. Det är oftast vuxna och äldre barn som drabbas av bihåleinflammation, eftersom bihålorna inte är fullt utvecklade hos små barn.

Öroninflammation

När du är förkyld blir det lättare för bakterier att få fäste i slemhinnorna i näsan och öronen, vilket i sin tur kan leda till en infektion i mellanörat. Vid öroninflammation bildas det var bakom trumhinnan, som också blir röd och svullnar upp. Ibland blir trycket på trumhinnan så högt att den spricker och varet rinner ut, något som gör mycket ont.

Öroninflammation är en vanlig komplikation vid förkylning hos barn men är relativt sällsynt hos vuxna. Infektionen kan ge ihållande värk i öronen som ofta börjar på kvällen eller natten. Andra symptom är feber och försämrad hörsel, eller att det känns som om det slår lock för örat. Ofta går besvären över av sig själva efter några dagar men ibland behövs antibiotikabehandling. Barn och vuxna som drabbas av återkommande öroninflammationer kan få ett litet plaströr inopererat i örat. Röret gör att mindre vätska samlas bakom trumhinnan och att trycket blir lägre, samt att risken för inflammation minskar.

Grupper med ökad risk för följdsjukdomar

  • Personer över 65 år
  • Gravida
  • Överviktiga
  • Diabetiker
  • Hjärt- kärlsjuka
  • Personer med kroniska lungsjukdomar, som KOL eller svår astma
  • Personer med kronisk lever- eller njursvikt,
  • Personer som har kraftigt nedsatt immunförsvar av annan anledning, till exempel på grund av läkemedelsbehandling.