Förkylning

När vi blir förkylda beror det nästan alltid på att slemhinnorna i de övre luftvägarna har blivit invaderade av ett förkylningsvirus. Ofta tar immunförsvaret hand om viruset innan vi hinner märka det, men ibland får det fäste och ger då symptom som nysningar, rinnsnuva och trötthet. Det är framförallt näsan som drabbas vid en förkylning, men det är också vanligt att halsen, svalget och bihålorna påverkas. 

Vuxna blir i genomsnitt förkylda en till två gånger om året och barn betydligt oftare än så. Det beror dels på att förkylningsvirus smittar lätt både i luften och genom direktkontakt, och dels på att det finns över 600 förkylningsvirus för immunförsvaret att hålla reda på. Rhinoviruset, som finns i över 100 olika varianter, är det vanligaste förkylningsviruset.

Innehåll

Vad är en förkylning?
Inkubationstid
När smittar förkylning?
Komplikationer från förkylningsvirus
Skillnaden mellan förkylning och influensa
Vem drabbas av förkylning och influensa?
Symptom
Lunginflammation
Halsfluss
Bihåleinflammation
Öroninflammation
Förkyld bebis och barn
Bli av med förkylning och influensa
Läkemedel

Vad är en förkylning?

De flesta förkylningar är lindriga och försvinner av sig själva inom en eller ett par veckor. Om du har en förkylning som inte går över kan det bero på att en sorts virus har avlöst ett annat och att du i själva verket fått två förkylningar efter varandra. Det är i sig ingenting att oroa sig över. Men om du har en långvarig förkylning i kombination med symptom från öronen, halsen, luftrören eller bihålorna kan det tyda på att du har drabbats av en följdsjukdom och behöver kontakta vården. Det gäller också om du har en långvarig förkylning med feber som hållit i sig i över fyra dygn eller kommer tillbaka efter att du varit feberfri en tid.

Inkubationstid

Inkubationstiden för förkylning är kort och symptomen brukar börja visa sig bara en till två dagar efter att du har kommit i kontakt med viruset. I första hand visar sig symptomen i näsan, men det är också vanligt att hals, svalg och bihålor påverkas. Symptomen varierar från person till person men är i regel som mest intensiva i den första fasen av förkylningen, för att sedan gradvis avta. En lindrig förkylning kan gå över på bara några dagar, men ibland kan symptomen sitta i så länge som två eller till och med tre veckor.

När smittar förkylning?

Förkylningar är som mest smittsamma de första dagarna efter att kroppen blivit infekterad och kan till och med smitta dagen innan symptomen bryter ut. En av anledningarna till att förkylningsvirus sprids så lätt är just att de smittar innan du vet om att du är sjuk. Förkylningar smittar också lättare på vintern. Men att vi skulle bli sjuka av att bli nerkylda är en myt! Att förkylningar är vanligare under vinterhalvåret beror snarare på att vi tillbringar mer tid inomhus och lever tätare inpå varandra när det är kallt ute.

Komplikationer från förkylningsvirus

Infektioner i de övre luftvägarna är oftast lindriga och brukar gå över inom någon vecka eller två, men både förkylning och influensa kan ibland leda till allvarliga följdsjukdomar som i värsta fall kan bli livshotande. Influensa är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, men dödligheten är svår att mäta eftersom de flesta dör på grund av komplikationer av influensan och inte influensaviruset i sig. Bakteriell lunginflammation är en följdsjukdom som i allvarliga fall kan leda till döden, men hjärtinfarkt och hjärtsvikt är också vanligt. Personer över 65 år, kroniskt sjuka och de som av andra anledningar har kraftigt nedsatt immunförsvar löper större risk än andra att drabbas av livshotande komplikationer vid en luftvägsinfektion.

Skillnaden mellan förkylning och influensa

Förkylning och influensa orsakas av helt olika virusgrupper men båda kan ge liknande symptom i början av insjuknandet – trötthet, snuva, hosta och halsont. Förkylningar är i regel ganska lindriga infektioner som inte kräver sjukskrivning, medan influensa ger allvarligare symptom som uppstår plötsligt och sitter i längre än vid en vanlig förkylning. Plötslig muskelvärk, aptitlöshet, extrem matthet och feber på 39-40 grader är typiska influensasymptom. Febern kan vara i tre till fem dagar och det är inte ovanligt att bli sängliggande i en till två veckor vid influensa. En förkylning kan också ge feber, men då handlar det i de allra flesta fall om relativt låga temperaturer och framförallt hos barn.

Vem drabbas av förkylning och influensa?

Förkylning är en av våra allra vanligaste infektionssjukdomar och den drabbar alla, gammal som ung. Vuxna blir i snitt förkylda en till två gånger om året medan barn kan få så många som sex till tio förkylningar per år, eftersom de inte har ett fullt utvecklat immunförsvar.

Dessutom bryter influensaepidemier ut varje vinter och drabbar 5–15 procent av alla vuxna och 20–30 procent av alla barn. Det betyder att upp till tre miljoner vuxna och en och en halv miljon barn i Skandinavien får influensa varje år. Även förkylningar är vanligast under vinterhalvåret, när vi tillbringar mer tid inomhus, där virus lättare sprids. Förskolor, skolor och andra miljöer där människor rör sig tätt inpå varandra är typiska smitthärdar för de virus som orsakar förkylning och influensa.

Symptom

Känner du dig tröttare än vanligt och är allmänt håglös? Då kan det hända att en förkylning är på väg att bryta ut. En allmän sjukdomskänsla i kroppen är ofta det första symptomet som visar sig vid en förkylning, men det brukar snart följas av fler tecken på infektion. Rinnsnuva, hosta, ont i halsen, lätt feber och att man blir täppt i näsan är några klassiska förkylningssymptom.

Ibland händer det att en förkylning förväxlas med influensa, eftersom båda är virusinfektioner som inflammerar luftvägarna och ger liknande symptom, men det finns en del skillnader. En är att förkylningssymptom är lindrigare och brukar komma smygande, medan influensa i regel slår till snabbt med värk i kroppen och hög feber. Influensa håller också i sig längre än en vanlig förkylning.

Vanliga symptom vid förkylning:

Nysningar
Rinnsnuva
Täppt i näsa
Hosta/slemhosta
Halsont
Heshet
Huvudvärk
Värk i kroppen
Tryck över bihålorna
Lindrig feber (vanligare hos barn)
Bristande aptit

Rinnsnuva och täppt i näsan

När du får en förkylning angrips slemhinnorna i de övre luftvägarna, som svarar med att öka slemproduktionen. Det brukar leda till rinnsnuva, vilket är kroppens sätt att göra sig av med viruset. Parallellt med rinnsnuvan blir insidan av näsan inflammerad och svullnar upp, så att du blir täppt i näsan. Det kan göra det svårare att andas, särskilt på natten när kroppens liggande läge gör att blod ansamlas i näsan. I början av infektionen brukar snuvan vara nästan genomskinlig och tunn som vatten, för att sedan tjockna till och få en gulaktig eller grönaktig ton. Det är helt normalt och behöver inte betyda att du har drabbats av några komplikationer eller en bakteriell infektion. Men om snuvan inte går över inom tio dagar och du dessutom känner tryck eller smärta i kinder, panna, överkäke eller runt ögonen kan det hända att förkylningen har övergått till en bihåleinflammation.

Hosta, heshet och halsont

Hosta är kroppens sätt att göra sig av med slem och partiklar i luftvägarna för att skydda lungorna. Vid en förkylning är det vanligt att slemhinnorna i luftvägarna blir irriterade, vilket i sin tur kan leda till rethosta. Efter några dagar kan det börja bildas mer slem i luftvägarna och då kan besvären övergå till en rosslig slemhosta. Då kan det hända att du hostar upp gult eller grönaktigt slem. Även stämbanden kan bli irriterade och inflammerade vid en förkylning, vilket kan leda till heshet.

Feber och värk i kroppen

Feber är ett tecken på att ditt immunförsvar gör sitt jobb och bekämpar virus eller bakterier som cirkulerar i kroppen. Det är alltså varken farligt eller onormalt att få feber! Feber vid förkylning är vanligare hos barn än hos vuxna men det finns undantag. Stigande feber märker du genom att du känner dig lite frusen och öm i kroppen. När febern sjunker igen kan det istället leda till svettningar. Kroppstemperaturer över 38 grader Celsius brukar räknas som feber hos vuxna.

Lunginflammation och andra följdsjukdomar

Om dina förkylningssymptom förvärras eller du får nya besvär, till exempel feber, när du borde börja känna dig bättre ska du kontakta läkare. Det kan tyda på att du har fått en följdsjukdom som kan kräva behandling med antibiotika och i vissa fall vård på sjukhus. Hos äldre kan influensan ibland komma smygande som en mild infektion, så om du är över 65 år eller tillhör en riskgrupp behöver du vara extra vaksam på dina symptom.

Lunginflammation

En förkylning som förvärras efter fyra till fem dagar och ger feber i kombination med allvarligare symptom i luftvägarna kan ha övergått i lunginflammation. Andfåddhet, värk i bröstet vid djupa andetag och långvarig hosta med missfärgat slem är några vanliga symptom på lunginflammation. Det kan också hända att du får frossa, huvudvärk och större trötthet än normalt. Små barn kan få andra symptom än vuxna, till exempel väsande eller pipande andning, svag, stötande hosta, orkeslöshet, kräkningar och magont. 

Lunginflammation är en inflammation i lungorna som drabbar ungefär en procent av Sveriges vuxna befolkning varje år. Oftast är det bakterier som pneumokocker som orsakar lunginflammation, särskilt hos små barn och vuxna över 50 år, men det kan också vara virus som RS-virus eller influensavirus som ligger bakom. Ibland kan en förkylning eller influensa övergå i lunginflammation. Det beror på att förkylnings- eller influensaviruset har skadat slemhinnan i luftvägarna, så att den inte kan stå emot ett bakterieangrepp.

Bakteriell lunginflammation brukar behandlas med antibiotika och går oftast över inom en månad, men för infektioner som orsakas av virus finns idag ingen effektiv behandling. För vissa riskgrupper, till exempel personer med kroniska sjukdomar eller tillfälligt nedsatt immunförsvar, kan en lunginflammation i värsta fall bli livshotande. Om du tiillhör en riskgrupp har du möjlighet att vaccinera dig mot pneumokocker för att minska risken att bli smittad.

Halsfluss

En förkylning som blir sämre i kombination med halsont och svårigheter att svälja kan betyda att du fått halsfluss. Hög feber, huvudvärk och svullna och ömma lymfkörtlar är andra vanliga symptom på halsfluss.

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som oftast orsakas av en streptokockbakterie, men även kan orsakas av virus. Sjukdomen är särskilt vanligt bland barn och ungdomar och kan spridas snabbt bland barngrupper i förskola och skola. Halsfluss kan gå över av sig själv men kan behandlas med antibiotika om det är bakterier som är orsaken och du har allvarliga besvär.

Bihåleinflammation

Ibland kan förkylningsvirus sprida sig från näsans slemhinna till bihålornas slemhinna, där de orsakar en bihåleinflammation. Det brukar visa sig genom att du får ont i kinderna eller pannan, snuva som rinner bakåt, sämre luktsinne eller känner ett tryck mot tänderna i överkäken. Ofta är symptomen värre på ena sidan. 

Bihåleinflammation kan lindras genom nässköljning och avsvällande nässprej och försvinner oftast av sig själv. Svårare fall kan dock kräva behandling med nasala steroider eller antibiotika. Det är oftast vuxna och äldre barn som drabbas av bihåleinflammation, eftersom bihålorna inte är fullt utvecklade hos små barn.

Öroninflammation

När du är förkyld blir det lättare för bakterier att få fäste i slemhinnorna i näsan och öronen, vilket i sin tur kan leda till en infektion i mellanörat. Vid öroninflammation bildas det var bakom trumhinnan, som också blir röd och svullnar upp. Ibland blir trycket på trumhinnan så högt att den spricker och varet rinner ut, något som gör mycket ont. 

Öroninflammation är en vanlig komplikation vid förkylning hos barn men är relativt sällsynt hos vuxna. Infektionen kan ge ihållande värk i öronen som ofta börjar på kvällen eller natten. Andra symptom är feber och försämrad hörsel, eller att det känns som om det slår lock för örat. Ofta går besvären över av sig själva efter några dagar men ibland behövs antibiotikabehandling. Barn och vuxna som drabbas av återkommande öroninflammationer kan få ett litet plaströr inopererat i örat. Röret gör att mindre vätska samlas bakom trumhinnan och att trycket blir lägre, samt att risken för inflammation minskar.

Grupper med ökad risk för följdsjukdomar:

Personer över 65 år
Gravida
Överviktiga
Diabetiker
Hjärt-kärlsjuka
Personer med kroniska lungsjukdomar, som KOL eller astma
Personer med kronisk lever- eller njurvikt
Personer som har kraftiga nedsatt immunförsvar av annan anledning, till exempel på grund av läkemedelsbehandling

Förkyld bebis och barn

Under de första levnadsåren blir barn och bebisar förkylda ofta. Bebisar och barn upp till 2 års ålder blir vanligtvis inte immuna mot det virus de smittats av. Äldre barn blir däremot ofta immuna mot viruset och det är viktigt för uppbyggnaden av immunförsvaret. Varje gång ett barn får en infektion bildas nämligen antikroppar som ger dem en viss immunitet mot framtida infektioner. Från och med tio års ålder blir barn inte förkylda oftare än vuxna.

Symptom

Barn och bebisar brukar få samma symptom som vuxna vid förkylning – hosta, ont i halsen, rinnsnuva, nysningar och att man blir täppt i näsan – men får oftare värre besvär och även feber. En annan skillnad är att en förkylning hos bebis och småbarn ofta leder till falsk krupp eller öroninflammation. Precis som hos vuxna går förkylningar och influensa hos barn oftast över av sig själva men det finns sätt att lindra symptomen och förkorta sjukdomsperioden:

Se till att barnet får vila så mycket som möjligt. Har barnet feber ska det stanna hemma från förskola eller skola.
Ge barnet mycket att dricka.
Rengör näsan med koksaltlösning för att lindra nästäppa.
Använd en förkylningsspray för att hämma tillväxten av virus i nässlemhinnan och påskynda läkningen av infektionen. Det finns spray som är godkända för barn redan från ett års ålder.
Om barnet har hög feber kan du ge receptfria tabletter som innehåller paracetamol men ge inte febernedsättande mediciner i onödan eftersom feber är en del av kroppens naturliga försvar mot infektioner.

Antibiotika är meningslöst för att behandla vanlig förkylning och influensa hos bebis och barn, eftersom dessa infektioner nästan alltid orsakas av virus och inte bakterier. Om barnet får mycket hög feber, ont i öronen, svårt att andas eller plötsligt blir sämre bör du dock kontakta din vårdcentral, eftersom det kan tyda på komplikationer som kräver läkarvård.

Bli av med förkylning och influensa

Förkylning och influensa orsakas av mycket smittsamma virus som invaderar kroppen. Det finns idag inga läkemedel som helt kan bota förkylning och för det mesta går infektioner i de övre luftvägarna bort av sig själva inom ett par veckor. Men om du vill bli av med förkylningen snabbt kan du använda en eller flera produkter som lindrar symptomen, hämmar tillväxten av virus, förkortar sjukdomsperioden och minskar risken för att bli smittad igen.

Att motverka förkylning och influensaliknande symptom är extra viktigt om du tillhör en riskgrupp med nedsatt immunförsvar, eftersom en vanlig förkylning kan leda till allvarliga följdsjukdomar som i värsta fall kan bli livshotande. Om du är över 65 år, är diabetiker eller överviktig, eller har en kronisk hjärt- eller lungsjukdom bör du sätta in behandling så fort du märker av de första förkylningssymptomen som hosta, ont i halsen, snuva och allmän håglöshet. Behandlingen är nämligen mest effektiv i början av insjuknandet.

Tips för att lindra och bli av med förkylning snabbt

Att förebygga infektion är förstås det allra bästa försvaret mot förkylning och influensa, men om du redan har blivit sjuk finns det både huskurer, läkemedel och medicintekniska produkter som kan hjälpa dig att bli av med förkylningen snabbt.

Allmänna råd

Drick mycket vätska.
Sov med huvudet högt för att dämpa svullnaden i nässlemhinnan.
Ta det lugnt och vila så mycket som möjligt. Vid en lätt förkylning kan du i regel fortfarande gå till jobbet men om du har feber ska du stanna hemma.

Huskurer och naturläkemedel

Nässköljning med koksaltlösning kan hjälpa när du är täppt i näsan. En studie1 på 400 barn med förkylning eller influensa visade att barnen som sköljde näsan var mindre snuviga, hostade mindre och hade mindre ont i halsen
C-vitamintillskott och echinacea är populära huskurer som har begränsad bevisad effektivitet mot förkylning men möjligtvis kan förkorta sjukdomsperioden något.
Fläderextrakt kan både lindra förkylningssymptom och förkorta sjukdomsperioden

Nässpray och munspray

Avsvällande nässpray kan lindra om du är täppt i näsan eller snuvig men ska inte användas i mer än 7-10 dagar. Långvarigt användande kan nämligen leda till att du blir permanent täppt i näsan.
Virushämmande nässpray lindrar symptom som nästäppa, rinnsnuva, hosta och halsont. Till skillnad från vanliga, avsvällande nässpray kan de också motverka förkylningen genom att minska virusmängden och kapsla in virus i näsans slemhinna. Det hindrar i sin tur infektionen från att sprida sig och gör att du blir av med förkylningen fortare.
Virushämmande munspray har liknande effekt som virushämmande nässpray men verkar framförallt i mun- och svalgslemhinnorna istället för i näsan.

Tips i förkylningstider: Så kan du motverka förkylning och influensa

Att åka på en virusinfektion i de övre luftvägarna lite då och då är helt normalt, men aldrig speciellt roligt. Om du har otur kan förkylningen eller influensan dessutom slå till vid sämsta möjliga tidpunkt, till exempel inför en viktig resa eller operation. Som tur är finns det flera enkla knep som både kan minska risken för att bli infekterad och lindra symptomen när förkylningen eller influensan är ett faktum.

Tips som kan motverka förkylning/influensa

Tvätta händerna med tvål ofta och länge. Noggrann handtvättning är extra viktigt före du äter och efter att du har varit på toaletten, snutit näsan eller befunnit dig på platser där virus gärna sprids, till exempel förskolan eller bussen.
Försök att inte peta dig själv i ansiktet, särskilt vid ögonen eller i näsan, med otvättade fingrar.
Undvik att träffa, eller åtminstone ha närkontakt med, personer som du vet är sjuka.
Se till att få tillräckligt med sömn på natten. Studier har visat att de som sover mindre än sju timmar per natt löper tre gånger större risk att bli förkylda jämfört med de som sover mer än åtta timmar.
Ät varierat och vid behov, ta kosttillskott. Frukt och grönsaker innehåller mycket C-vitamin och antioxidanter som stärker immunförsvaret och håller slemhinnorna friska; fet fisk och berikade mejeriprodukter innehåller D-vitamin, som är mycket viktigt för regleringen av immunförsvaret. Vissa riskgrupper kan dessutom behöva tillskott av D-vitamin under det mörka vinterhalvåret.
Motionera regelbundet. Träning i lagom doser stärker immunförsvaret och motverkar mental stress, en av de bidragande orsakerna till förkylning.
Sluta röka. Rökning kan skada slemhinnorna och flimmerhåren som skyddar lungorna mot virus och bakterier, och kan även försvaga immunförsvaret.
Prova en virushämmande mun- eller nässpray. Produkter som kan hindra virus från att fästa på slemhinnan och därigenom motverka förkylning finns att köpa receptfritt på närmsta apotek.
Ta tillskott av naturläkemedlet echinacea. Studier har visat att echinacea har vissa antivirala egenskaper; dock krävs ganska stora doser och effekten är relativt liten.² Observera att echinacea kan vara allergiframkallande för vissa.
Vaccinera dig mot säsongsinfluensa, särskilt om du tillhör en riskgrupp. Kombinera vaccinationen med en virushämmande nässpray för extra skydd.

Hindra infektionen från att spridas

Om du känner dig allmänt hängig och börjar få hosta, rinnsnuva eller ont i halsen är risken stor att du redan har fått en infektion. Då gäller det att fokusera på att behandla förkylningen och hindra den från att spridas vidare. Förkylningsvirus sprids i regel lätt och snabbt, särskilt de första dagarna, men med sunt förnuft och god hygien går det att minska risken för att göra andra sjuka.

Tips som kan förebygga spridning av förkylning/influensa

Tvätta händerna ofta och länge, minst 20 sekunder. Om du inte har tillgång till vatten går det bra att använda handsprit.
Hosta och nys i armvecket i stället för i handen.
Undvik närkontakt och att ta andra i hand. Virus smittar oftast genom direktkontakt eller genom att partiklarna sprids i luften på nära håll.
Använd engångshanddukar och pappersnäsdukar.

Läkemedel

Hostdämpande medicin kan lindra ihållande torrhosta hos vuxna och finns receptfritt på apotek.
Slemlösande medicin finns för både vuxna och barn, och kan hjälpa om du har en besvärlig hosta med mycket och segt slem.
Halstabletter/sugtabletter finns receptfritt och kan lindra halsont och hämma infektioner i halsen.
Värktabletter/febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol, ibuprofen eller acetylsalicylsyra kan vid behov användas för att lindra huvudvärk och muskelvärk och feber. De kan också tas mot feber men ska inte användas i onödan, eftersom feber är kroppens naturliga sätt att försvara sig mot infektion.
Influensamedicin är receptbelagd och kan sättas in mot infektioner som kräver sjukhusvård eller för personer som löper stor risk att drabbas av komplikationer. Behandlingen är effektiv mot influensa A och B och måste påbörjas inom 48 timmar efter att sjukdomen brutit ut. Antivirala läkemedel kan inte bota influensa men kan lindra symptomen, förkorta sjukdomstiden med upp till två dagar och minska risken för följdsjukdomar.

Om dina förkylningssymptom inte går över utan istället förvärras, trots att du behandlat med receptfria produkter, bör du kontakta läkare. Antibiotika hjälper inte mot influensa eller vanliga förkylningar, eftersom dessa orsakas av virus, men kan behövas om du har drabbats av en bakteriell följdsjukdom.